Henriett och Roberts resa till Petes museigård

Henriett Csikos och Robert Balogh flyttade från Ungern till Gotland år 2015. Henriett är grafisk designer och musei- och bildpedagog med ett stort intresse för mat och gastronomi. Robert är musiker och har ett stort intresse för gotländska instrument och är van att arrangera kulturprogram. Han är också barista och hans passion är kaffe. Tillsammans drev de ett kulturcafé i Budapest hjärta, där de bjöd på mat och konserter, utställningar och filmklubb tillsammans med nutida konstnärer. De bosatte sig i Hemse och Heni arbetade som pedagog i Fardhem skola och Robert jobbar på badhuset i Hemse.

Petes museigård

Petes museigård är en välbevarad strandgård nära havet i Hablingbo socken. Gården är från 1800-talet och köptes av Sveriges första apotekare Ada Block 1947. Hon donerade hela gården till Gotlands Museum 1965. Petes har en typisk traditionell gotländsk gårdskaraktär och är uppdelad i lillgård och storgård, avgränsade från varandra med en putsad stenmur.

Mitt i pandemin

2020 blev Heni och Robert nya arrendatorer för Petes Museigård. Tanken vara att de pandemiåret 2020 skulle driva Petes med en fridfull, tillbakadragen stämning där Petesgårdens kultur och natur skulle tas tillvara. Men vecka innan öppning drabbades de själva av Covid-19. Heni drabbades så svårt att hon hamnade på sjukhus och blev långtidssjukskriven. Säsongen på Petes fick vänta – men 2021 är de tillbaka.

Framtiden

I caféet vill Henriett presentera gotländska gastronomiska skatter och ett stort vegetariskt utbud med råvaror från ön. För framtiden planeras stämningsfyllda konserter, gotländska sagor och sägner, gotländska instrument, kreativa workshops, Plein air målerikurs vid havet och akvarellkurser samt en kulturstig – ”Adas stig” – för stora och små.

Varför Veit Håpu

Varför valde de då det gotländska företagsnamnet Veit Håpu (vit märr). Jo, Heni gick en kulturstig längs den gotländska stranden. Där blev hon så fascinerad av berättelse om Veit håpu, vita stoet, som är lättast att få syn på under sensommarkvällarna nere på någon myr eller i fuktiga ängen. Vet man inte att det är veit håpu, så tror man att det är dimma som ser ut att röra sig. Och det bådar gott väder. Så hon tänkte: ”Det ska mitt företag heta!”