Heldagsutflykten

Guide

Heldagsutflykten

Vill du tillbringa en heldag i världsarvet kan du välja att gå våra två föreslaga turer (en- och tretimmar) och lägga till en tur utanför murarna med både medeltida och nutida sevärdheter. Hyr gärna en cykel för att ta dig runt, eller promenera.

Publicerad

22 januari 2025

Senast uppdaterad

12 mars 2025

Dela

Kopiera länk

Kopierad!

Tidsåtgång inklusive lunch

Ca 6 timmar

Distans

Ca 7 kilometer

Testad av

Turistbyrån

Vägbeskrivning

Starta vid Paviljongsplan och gå längs med Silverhättan till St Görans porten, gå ut och följ stigen mot Visby Lasarett. Vik vänster på St Göransgatan och gå upp mot St Görans ruin. Gå tillbaka på St Göransgatan och upp längs backen via Norderväg till en rondell. Fortsätt till vänster i rondellen på Lummelundsväg cirka 500 meter. Ta vänster in till Galgberget, den medeltida avrättningsplatsen. Passa på att njuta av utsikten och ströva runt i Högklint naturreservat.

Ta samma väg tillbaka till rondellen, sedan höger in på Kung Magnus väg och spana in utsikten över Ringmuren. Ta höger på Norra Hansegatan. När du precis passerar Solbergabadet, ta vänster in på Östra Hansegatan. På höger sida kommer då strax Korsbetningen med Solbergaklostrets ruiner.
Gå ner Artellerigatan mot ringmuren och passera den nutida begravningsplatsen Östra kyrkogården. Ta gångvägen förbi Gutavallen för att nå Söderport. Gå in genom porten till Södertorg. Här ligger kaféer och här börjar shoppingstråket Adelsgatan för vidare färd genom världsarvet. Ha en trevlig promenad!

Silverhättan

Hörntornet i nordvästra delen av ringmuren uppfördes på 1400-talet. Namnet Silverhättan kommer sannolikt från den silverglänsande takplåt som tidigare täckte tornet. På 1600-talet kallades tornet för Kames som på latin betyder greve (Comes). På Silverhättan och intilliggande Snäckgärdsporten finns en rekonstruerad väktargång i trä där det är det fritt fram att ta sig upp på muren och beundra utsikten. Att klättra på Visby Ringmur är i normala fall inte tillåtet.

St Göransporten

St Göransporten, belägen i Nordermur, var en viktig öppning i stadsmuren som ledde till St Görans hospital. Porten byggdes troligen på 1290-talet och kallades ursprungligen Andre långe Henrik (det fanns redan en Långe Henrik), senare Hospitalsporten och på 1800-talet Ödeporten, innan den fick sitt nuvarande namn på 1900-talet. Porten var en viktig förbindelse till hospitalet för spetälska.

St Görans kyrkoruin

St Görans ruin är en kyrka, byggd mellan 1215 och 1250, som inkluderade ett sjukhus för vård av spetälska. Hela anläggningen kallades länge ”hospitalet”. Först efter 1353 fick kyrkan sitt nuvarande namn och sjukhuset blev St Görans hospital. Spetälska, som var en smittsam sjukdom utan botemedel, gjorde att hospitalet byggdes en bit utanför ringmuren. Den nya kyrkan ersatte en äldre romansk kyrka från 1100-talet som troligen också var en hospitalskyrka.

Galgberget

Galgen i Visby var platsen för offentliga avrättningar på medeltiden, ofta utförda genom hängning och senare även halshuggning. Avrättningarna var plågsamma och avskräckande. De avrättade begravdes ofta på samma plats, vilket innebar att de inte fick en kristen begravning. Arkeologiska fynd tyder på att galgen kan ha byggts redan på 1200-talet.

Högklint naturreservat

Högklints naturreservat är känt för sina dramatiska klippor, vackra vyer och intressanta geologi. Klinten sträcker sig 1,3 kilometer och når en höjd av 48 meter med utsikt över havet och Visby. En trappa leder ner till en avsats kallad ”Getsvältan”, där getter en gång betade men svalt ihjäl då de inte kunde ta sig upp igen. Längre söderut finns en stig som leder till klyftor och grottor. En grotta, ”Rövar Liljas håla”, har fått sitt namn efter tjuven Jonas Nilsson Lilja som använde platsen som gömställe på 1700-talet.

Ringmuren

Ringmuren är ett av Visbys mest kända landmärken. Den välbevarade muren uppfördes i olika etapper under 1200-talet som en barriär mellan stad och land och hindrade landsbygdsbefolkningen från att bedriva handel i staden. Visbys frigörelse från resten av Gotland resulterade i ett inbördeskrig år 1288. Efter detta förstärktes muren och försågs med mark- och sadeltorn. Inbördeskriget fick också den svenske kung Magnus att agera. Ingen stad fick bygga en ringmur utan kungens tillstånd. Vissa påstår därför att Visby ringmur var historiens första ”svartbygge”.

Solbergabadet

Solbergabadet från 1961 är en bassäng på 25 gånger 10 meter med svikt och hopptorn. Byggnationerna av ett nytt badhus i Visby är igång och planeras stå klar under hösten 2027. Det nya badhuset ska ligga intill gamla Solbergabadet.

Korsbetningen

Slaget vid Visby, eller slaget vid Korsbetningen, ägde rum den 27 juli 1361 mellan en dansk armé under kung Valdemar Atterdag och ett bondeuppbåd från Gotland. De danska soldaterna besegrade bönderna och intog Visby två dagar senare. Slaget är känt för de många fynden av kvarlevor och rustningar som upptäcktes vid utgrävningar. En tid efter striderna restes ett stenkors på slagfältet. Korset, som kallas Valdemarskorset, är ett gotländskt ringkors med en bild av en korsfäst Kristusfigur.

Solbergaklostrets ruiner

I gräset intill tingshuset finns murrester från Solberga kloster, Gotlands enda nunnekloster. Idag syns endast upphöjda vallar och rester av stenmurar. Klostret, som grundades omkring 1246, tillhörde cistercienserorden och låg sydost om Visby vid Korsbetningen. Klostret var i bruk fram till 1404 då verksamheten flyttade till St Jakobs kyrka i staden. Under arkeologiska utgrävningar har man funnit rester av klosterkyrkan, massgravar från slaget 1361 och murrester som troligtvis tillhörde refektorium, klosterkyrka och abbedissans hus. Fler byggnader kan ha funnits på området som troligen var större än de synliga lämningarna.

Östra kyrkogården

Östra kyrkogården i Visby invigdes 1830 och omfattar 1160 gravplatser. Den anlades utanför staden i barockstil, ritad av lantmätare A.J. Laller. En central plats för ett kapell planerades, men detta byggdes aldrig. Istället uppfördes Östra gravkapellet 1870, söder om kyrkogården. Från början försågs kyrkogården med träd och redan 1829 beslutades om planteringar av lönn och kastanjer. En allé planterades från Söderport till kyrkogården och finns till stor del kvar än i dag. På kyrkogården vilar många personer som varit viktiga för Visbys utveckling under 1800-talet.

Gutavallen

Gutavallen är Visbys största idrottsplats som invigdes 1927. Nuvarande huvudläktare med 550 sittplatser invigdes 1999 som ersättning för en träläktare från 1920-talet. Gutavallen har en publikkapacitet på cirka 5000 personer och är hemmaplan för bland annat FC Gute och Visby AIK.

Söderport

Söderport fick troligen sitt namn redan under medeltiden och finns med på de äldsta stadskartorna. Det finns inga spår efter en äldre port, vilket kan tyda på att det inte fanns någon infart från början. Söderport byggdes sannolikt omkring 1300-1350, i samband med att muren höjdes, och blev en viktig ingång från söder. Under perioden 1648–1810 var det tull på varor som fördes in i Visby och ett tullhus byggdes på 1750-talet. Porten blev ännu viktigare efter att järnvägen Visby–Hemse öppnades 1878 och trafiken ökade. Därför byggdes gångportar på båda sidor av Söderport.

Södertorg

Södertorg ligger i den södra delen av Söderklint där ringmuren byggdes kring 1285. Under medeltiden fanns troligen ingen större bebyggelse på platsen som sannolikt användes som åker- och betesmark. Historiskt var platsen en viktig ingång till Visby för resande från söder. Torget har ett bra läge med utsikt över havet och hamnen och har haft olika funktioner genom åren, bland annat som exercistorg på 1700-talet och salutorg under 1800-talet. Namnet Södertorg började användas på 1800-talet.