När syskonen Mattias och Elise Pettersson för tio år sedan tog över Stallause gård i 14: e generationen visste de att utveckling var en förutsättning. Nu har de byggt Gotlands första privata biogasanläggning – ett bevis på att kretsloppstänk och lönsamhet kan gå hand i hand.
Beslutet fattades för ungefär tio år sedan. Syskonen skulle ta över gården efter föräldrarna. Pappan kände att det var dags att släppa rodret och låta nästa generation ta vid. Mattias berättar att mycket av det administrativa arbetet – all journalföring och signering som krävs i ett modernt jordbruk – var något pappan gärna lämnade över, medan själva arbetet med djuren, jorden och utvecklingen var det de alla ville fokusera på.
Mattias hade redan jobbat på gården i många år. Elise hade läst ekonomi och testat livet I Stockholm, men storstaden var inte för henne. Tillbaka på ön drev hon restaurangen på Gumbalde, men la alltid schemat så att det gick att kombinera med arbete på gården.
Idag, 140 mjölkande kor senare och med en helt ny biogasanläggning i drift, rullar gården nu vidare med syskonen vid rodret. Men berättelsen om hur Gotlands första privata biogasanläggning blev verklighet handlar om mer än teknik och kor. Den handlar om vad som krävs för att våga satsa på något nytt när politiken skiftar, när kalkylen är tajt, och när man vet att man bor på en ö där man måste klara sig själv.
Mattias hade sneglat på biogas ett tag. Logiken var tilltalande: att nyttja det man redan har, ta bort något dåligt för miljön, få ut två produkter man kan använda. Men det var kostsamt, och initiativet sköts upprepade gånger på framtiden. Men så öppnade Klimatklivet för stöd till kraft och värme, och då blev kalkylen plötsligt en annan.
De ansökte första gången under våren 2022, men insåg att de var mitt i den mest intensiva perioden på gården och inte skulle få ihop det. Istället siktade de in sig på en ny ansökan till hösten.
– Då hade elpriset exploderat och många lantbrukare sneglade på möjligheterna med biogas.
Många ansökte, få fick pengar. Nytt försök nästa vår. Då kom de vidare, men med kravet att slutredovisa inom tre månader eller strykas ur kön. Det var omöjligt med en sommar I antågande. Syskonen pratade med Naturvårdsverket och lyckades efter många om och med hålla sig kvar i kön. När nya pengar släpptes under 2024 kunde de äntligen sätta igång.
Och då gick det undan! Byggstart i augusti, i drift precis innan jul. Allt gick överraskande fort – containrarna byggs på plats i Skåne och levereras färdiga. De valde Norups gård som leverantör, en svensk firma, vilket visade sig klokt.
– Det är otroligt viktigt att välja rätt leverantör när man bor på en ö. Ingen kan komma och hjälpa till om något händer en helg eller kväll. Vi måste kunna få service på distans, få personlig support. Jag har ringt när ägaren satt på en kryssningsbåt, han kan allt och visste precis hur och var jag skulle trycka för att få det att fungera, säger Mattias.
Han fortsätter:
–Det är en nyckel till hur saker fungerar här. Man måste tänka ett steg längre, planera för det som kan gå fel, välja partners som förstår vad det innebär att vara beroende av färjan.
Frakterna till Gotland blev dyra, det fick syskonen stå för själva. Däremot blev byggtiden kortare och mer effektiv än på fastlandet. Mattias konstaterar att entreprenörerna då ofta bygger parallellt på flera projekt, vilket kan göra att allt drar ut på tiden. När väl byggteamet kom till Gotland var det fullt fokus på just deras uppdrag.
–De såg till att allt var med, de hade ju ingen möjlighet att ”åka och hämta på lagret”. När de var här så var de här, berättar Mattias.
Det är något som återkommer i samtalet med syskonen – hur begränsningarna tvingar fram andra lösningar. Inte alltid sämre. Ibland bättre. Det är precis det som är innövation, det gotländska sättet: när det som kunde varit hinder blir en styrka.
Mattias ser klimatförändringarna tydligt i sitt dagliga arbete. Torkan, den mildare värmen, vintern som inte fryser ordentligt längre. Han konstaterar att skillnaden från när de var barn är stor, vilket har stärkt syskonen i att de behövde göra något.
– Ska man ner till netto noll så måste alla hjälpas åt. Detta kunde vi göra. Vi var helt överens om att vi hellre gjorde denna investering än att köpa en ny traktor. Vi är miljöintresserade, och vill vara med och bidra.
De får bättre gödsel ur anläggningen – biogödseln ger mer tillgängligt kväve och kan minska behovet av konstgödsel, som i sin tur görs på fossilgas. De får el. De får värme. Bostadshuset värms på spillvärme från anläggningen, verkstan ska anslutas så småningom. Av all energi som går in i processen blir cirka 35 procent el, resten värme.
Men hur bra en miljöinvestering än är måste den bära sig ekonomiskt. Syskonen tror på lönsamhet kanske inom 6–7 år. Elise berättar att det ä ren kortsiktig satsning för en lantbrukare, om man jämför med att till exempel bygga nytt stall.
Under 2023–24 byggdes många biogasanläggningar i Sverige, men när Klimatklivet ändrades under den nya regeringen bromsades utvecklingen. Trots osäkerheten valde Mattias och Elise att satsa.
– Det är inte bara det miljömässiga med småskaligheten. Robustheten ökar också med fler små producenter istället för få stora. Vi såg fler fördelar än bara klimatet och kände att vi ville vara med och visa vägen, förtydligar Mattias.
Stallause är fortfarande den enda gården på Gotland med en privat biogasanläggning. Mattias tror att Klimatklivets snabba villkorsändringar spelar in, och att det är en stor investering. Han berättar att de fick göra många medvetna val när de byggde. De besökte anläggningar på fastlandet, ville ha allt, fick prislistor och började stryka. En sån sak som ödrift fick vänta. Men storleken tänkte de däremot långsiktigt kring. De valde till exempel rund kupol istället för trekantig – vilket ger större gaslager och på så vis mer buffert.
Det har visat sig smart. När sommaren kom med noll- och minuspriser på el kunde de dra ner produktionen och buffra upp gas. När priserna stiger startar de upp igen på högre belastning och maximerar intäkterna.
– Idag hade vi årets högsta elpris. Sådant triggar mig, jag vill göra det så effektivt och bra det bara går och försöker maximera produktionen, säger Mattias. Det kräver att man är aktiv, har koll på marknadspriserna, justerar kontinuerligt. Det blir lite vad man gör det till.
Att vara två gör stor skillnad, och syskonen är tydliga med att den typen av uppväxt de haft – med gården i centrum och ett gemensamt ansvar där ingen var klar förrän alla var klara – har format både deras arbetsmoral och förmåga att samarbeta. Mattias har alltid velat ta över, och att göra det tillsammans med Elise har visat sig vara både praktiskt och känslomässigt värdefullt, inte minst eftersom det privata och professionella inte blandas ihop på samma sätt som det kan göra i ett par.
Att driva lantbruk innebär arbete dygnet runt, året runt, och det tog några år innan syskonen hittade en balans. Nu har de kommit en bit – från år fem började de prioritera en vecka ledigt om året, Elise har varit mammaledig och är nu ledig på fredagar. Med engagerad personal som ställer upp och föräldrar som fortfarande finns där som ett stöd har de hittat sätt att få det att fungera.
14 generationer har brukat jorden. Nu har syskonen tagit platsen vidare med biogasanläggning och kretsloppstänk, med fokus på miljö och djur och personal.
– Vi vill gärna visa att det går, att det här är möjligt. Och att det inte bara är möjligt utan också meningsfullt – för miljön, för djuren och för bygden, säger Mattias.
Det är precis i den viljan som förändring sker – genom syskonen som bestämmer sig för att satsa trots osäkerhet, som väljer att utveckla istället för att stanna, som ser möjligheter där andra ser hinder. Inte genom stora ord eller abstrakta visioner, utan genom att göra, genom att testa, genom att fortsätta framåt.
Öns särskilda förutsättningar – begränsningarna som tvingar fram noggrann planering, storleken som kräver att man klarar sig själv, traditionen som bär utan att hämma – har skapat förutsättningar för något som är både djupt lokalt förankrat och globalt relevant.
Kretsloppet som blev verklighet. Det gotländska sättet att möta framtiden. Innövation på riktigt.

Foto: Joel Nilsson
Gotlands första privata biogasanläggning – ett av tre gotländska innovationsprojekt som visar vägen i den hållbara omställningen
• 140 mjölkande kor
• 14 generationer på samma gård
• Drivet av syskonen Mattias (46) och Elise (42) Pettersson
• Självförsörjande på el, överskott av värme
• Biogödsel ersätter konstgödsel
• Klimatklivet-stöd: 6 miljoner (60% av totalkostnad 10 miljoner)
• Nästa steg: ödrift
• Plats: Stånga, Gotland
Detta är innövation: Kretsloppstänk + tradition + mod att utveckla = hållbar framtid