Totalförsvaret behöver mer förnybar energi

På Gotland är både det civila och det militära försvaret beroende av robusta energisystem.

Energiomställningen är en totalförsvarsfråga. Vi måste säkerställa att våra system fungerar även när krisen är ett faktum. Utan tillräckligt mycket förnybar energi blir vi beroende av fossilt bränsle, vilket ökar behovet av transporter till ön ytterligare. Här finns det en sårbarhet, säger överstelöjtnant Joakim Marklund, ställföreträdande regementschef och ansvarig för infrastruktur på P 18.

Genom det gotländska samverkansforumet GAIST (Gotland accelererar i samverkan för grön tillväxt) spelar Försvarsmakten en aktiv roll för att stärka energisäkerheten, minska klimatpåverkan och främja regional utveckling.

Återvinna värme och spara när det går

Sedan Gotlands regemente återupprättades 2018 har en mängd nya byggnader tillkommit på området. Det är Fortifikationsverket som leder byggprojekten, i tätt samarbete med Försvarsmakten.

Den första nya kasernen invigdes 2024 och i år invigs ytterligare en kasern. De är byggda så att energianvändningen kan anpassas efter hur många värnpliktiga som för tillfället bor där – om bara halva kasernen nyttjas så kan temperatur och luftflöden minskas till ett minimum i den andra halvan.

Vi strävar alltid efter att bygga energieffektiva byggnader och vi värmer upp dem med bergvärme, säger Christer Hallin, driftchef vid Fortifikationsverket.

På sommaren används frikyla från borrhålen för att reglera inomhustemperaturen. Då laddas borrhålen med värme som sedan kan användas på vintern. I varje nybyggd byggnad finns också roterande värmeväxlare som återvinner värmen i från-luften för att värma upp till-luften, vilket bidrar till att hålla energiförbrukningen nere.

En annan lösning som prövas är att återvinna varmvattnet från duscharna i kasernen genom att förvärma kallvattnet med värme från avloppet.

Utöver bergvärme används även solenergi på Gotlands regemente; på de stora taken till stridsvagnsgaragen är solcellspaneler installerade och de bidrar till energiförsörjningen.

Vi kan använda dem maximalt nu när det är så mycket verksamhet på Gotlands regemente. Tidigare, när det var mindre verksamhet på sommaren, gick överskottet ut på Geabs nät, säger Christer Hallin.

Det är väl känt att Försvarsmakten i många fall säger nej till solcellsinstallationer, eftersom de orsakar elektromagnetiska störningar. När det gäller solcellerna inne på regementsområdet har Försvarsmakten rådighet över anläggningen och kan stänga av eller täcka över panelerna vid behov.

Reservkraft möjliggör ö-drift

För att säkra energiförsörjningen vid störningar eller strömavbrott finns reservkraftssystem och batterilösningar som möjliggör ö-drift – det vill säga att anläggningarna kan fungera oberoende av det civila elnätet.

Vi måste kunna agera i alla lägen. Att vi har egna reservsystem gör också att vi inte behöver belasta det civila elnätet när det är kris, säger Joakim Marklund.

Behovet av transporter gör oss sårbara

För Försvarsmakten är det viktigt att samverka med andra aktörer på ön när det gäller hur energisystemet stärks för att klara höjd beredskap och krissituationer.

Samarbetet inom GAIST innebär att företag och myndigheter samverkar om hur energiproduktion och infrastruktur ska utvecklas. Då kan Försvarsmakten säkerställa att lösningarna fungerar även för militära behov och påverkan på militära övningsområden kan undvikas. På så sätt stärks Gotlands totala försvarsförmåga.

Vi behöver vara innovativa tillsammans. Eftersom vi inte är tillräckligt självförsörjande när det gäller el behöver vi frakta hit fossilt bränsle till reservkraft. Det är den mest sårbara biten och det här behöver vi lösa för att klara totalförsvaret på Gotland, säger Joakim Marklund.