Inventeringen av skadorna efter storbranden på Gotland har gett arkeologerna värdefull kunskap om forntida odlingslandskap och fornlämningars utbredning för framtida arbetet. Många av skogens arter är anpassade till brand. En del arter, framför allt insekter och svampar, är till och med beroende av
Inventeringen av skadorna efter storbranden på Gotland har gett arkeologerna värdefull kunskap om forntida odlingslandskap och fornlämningars utbredning för framtida arbetet, när till exempel en fornlämnings skyddsområde skall fastställas. Tidigare okända gravar framträder tydligt i det nakna landskapet.
Många av skogens arter är anpassade till brand. En del arter, framför allt insekter och svampar, är till och med beroende av att det brinner ibland. Stora delar av platån vid Torsburgen upptas av hällmarker eller marker med bara ett tunt jordlager. På själva Torsburgen berördes nästan all skog på den centrala och norra delen av branden. Från naturvårdssynpunkt var dock branden i vissa avseenden positiv – många djur, växter och svampar gynnas nämligen av skogsbränder, och vissa arter bark- och vedlevande insekter lever nästan uteslutande på brända träd.
Dan Carlsson kulturgeograf och arkeolog på Gotland och har sett det mesta vad det gäller fornlämningar på ön.
Magnus Martinsson, naturgeograf bor i Östergarn och har arbetat med naturvård främst på Länsstyrelsen, Gotland.