Efter drygt 32 år på fastlandet har Titti Qviström precis flyttat tillbaka hem till Gotland.
Titti Qviström är specialistutbildad sjuksköterska inom ambulanssjukvård (ambulanssjuksköterska). Hon berättar att hon alltid åkt mycket fram och tillbaka, och spenderat mycket tid i fritidshuset på Själsö. Här ser hon fram emot en lugnare tillvaro, både vad det gäller sin fritid och i sitt arbete. Titti har länge jobbat som ambulanssjuksköterska på Ekerö i Stockholm. Hon beskriver det som ett hårt klimat på många sätt, och är tacksam över att hon hade gedigen erfarenhet som sjuksköterska innan hon vidareutbildade sig till specialistsjuksköterska för ambulans och klev in i sin nya roll. Hon menar att det är ett otroligt avgörande jobb som kräver många snabba beslut och att alltid vara förberedd på det värsta. Att då ha jobbat med annat inom vården innan ger både trygghet och lugn som är viktiga faktorer i krissituationer.
Vi vet aldrig vad som väntar, vilket gör att vi måste kunna lite om allt.
Titti beskriver sitt jobb som flexibelt och otroligt roligt. Vissa dagar är lugnare och ger mer tid med teamet medan hon andra gånger knappt lämnar ambulansen. Hon träffar människor från alla kategorier i samhället och det gäller att kunna anpassa sig, känna in och läsa av för att bygga förtroende och lugna anhöriga. På en utryckning är de alltid två i ambulansen berättar Titti, men förtydligar att det ofta behövs extra händer och att de har ett nära samarbete med såväl polis och brandkår som ofta är på plats samtidigt vid större händelser som exempelvis hjärtstopp, trafikolyckor, brand eller skottskador.
Titti berättar att hon och hennes kollegor på Ekerö hade otroligt god samverkan med brandkåren och polisen, något som hon hoppas och tror att hon kommer ha även här på ön. Hon förklarar att de alla är beroende av varandra och måste kunna lita på varandra till hundra procent. Därför är det extra viktigt med bra stämning och goda relationer på stationen såväl som på olycksplatsen.
Mina kollegor är som min familj. Vi kommer snabbt varandra nära, gråter tillsammans och skrattar tillsammans.
På Gotland finns fyra ambulanser och en ambulanshelikopter. Två bilar har utgångspunkt i Visby, en i Slite och en i Hemse. Inom teamet är de ca 30 sjuksköterskor som alla jobbar i skift. Titti konstaterar att man behöver kunna vara flexibel när det kommer till tider – det är inte varje dag man får en timmes lunch eller kan gå hem i tid. Å andra sidan är jobbet i sig väldigt flexibelt menar hon. Hon får se mycket och träffa mycket människor, har stort eget ansvar och tar många snabba och viktiga beslut. Alla kan bli sjuka konstaterar hon och säger lite skämtsamt att hon har varit hemma i både kojor och slott – och allt däremellan. Sen är det naturligtvis otroligt tungt emellanåt. De kan inte rädda alla konstaterar Titti, och när tragiska olyckor sker är kamratstödet viktigt. Att prata med varandra inom kåren. Det finns protokoll för debriefing och kamratstöd så att man hanterar de känslor som kommer. Dessutom sker mycket träning på olika scenarier tillsammans med polisen och brandkåren för att vara så väl förberedda som möjligt och minska risken för misstag.
Titti trivs väldigt bra som ambulanssjuksköterska. Hon har oftast bara en patient i taget som hon kan ge all sin uppmärksamhet till under ambulansfärden. Att agera snabbt och effektivt i en ambulans som kör i hög hastighet är hon van vid och ingenting hon ser som konstigt eller svårt.
Här på Gotland ser hon stora fördelar med närheten, både avståndsmässigt och relationsmässigt. Att det bara finns ett sjukhus och en akutmottagning gör också hennes arbete mycket enklare konstaterar hon. Sen ser hon skillnader mellan sjukhusen i Stockholm och här på Gotland, och anser att det finns saker som kan bli mycket bättre här när det kommer till system, journalhantering etc. Hon hoppas också att det i framtiden kommer vara möjligt att ha ännu fler specialister på sjukhuset för att lyfta nivån ytterligare genom att till exempel kunna erbjuda vård till patienter som får stroke eller hjärtinfarkt, då dessa patienter i nuläget flygs till fastlandet för specialistvård. Titti pratar även mycket om hur viktigt det är med utbildning för att följa med i utvecklingen. Hon syftar inte minst på det faktum att användandet av droger ökar, likaså psykisk ohälsa. En viktig utbildning som ambulans, polis och brandkår går är PDV (pågående dödligt våld). Den utbildningen borde fler gå menar Titti, inte minst all skolpersonal. Att öka kunskap och förmåga att hantera situationer som involverar pågående dödligt våld är ett otroligt viktigt redskap i dagens samhälle.
Titti berättar att hon inte kan ta med sig jobbet hem för att förbereda sig inför nästa dag eller kommande olycka. Hon kan aldrig förbereda sig mer än att vara mentalt stabil och tänkt igenom olika scenarion i huvudet. Vad som helst kan hända och för att hantera det är berättar Titti att hon behöver underhålla kroppen både fysiskt och mentalt. Det gör hon genom att vara ute i naturen och att träna. Gärna i kombination! Hon springer mycket, cyklar, paddlar kajak, vandrar. Hon älskar den gotländska naturen och konstaterar att hur bra hon än hittar på ön så finns det alltid nya stigar, vägar och platser att upptäcka.
I sommar åker jag till Svalbard för att springa marathon tillsammans med min dotter.
Från och med den 1 maj 2022 kommer ambulanssjukvården på Gotland att drivas av Samariten Ambulans AB (ersätter Falck Ambulans som har uppdraget tidigare).
Länk till Samariten Ambulans AB